Avsnitt 5

För en hållbar framtid

Som samhällsbyggare och aktör i fastighetsbranschen har vi ett stort ansvar för vår påverkan – socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Därför arbetar vi systematiskt med hållbarhet i allt vi gör. 2021 satte vi nytt klimatmål och ny klimatstrategi. Ett viktigt avstamp för en hållbar framtid.

Helhetsperspektiv på hållbarhet

För oss på Lejonfastigheter är det självklart att bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Därför har vi som mål att driva Lejonfastigheter på ett hållbart sätt, där hållbarhetsfrågorna är integrerade i vår verksamhet. Det innebär att vi analyserar och tar ansvar för affärsmöjligheter och risker i hela vår värdekedja – från klimat och miljö till affärsetik, antikorruption, mänskliga rättigheter och mångfald. Vi ansvarar för Linköpings viktigaste hus, och det är ett ansvar som vi gärna tar.

Intressentdialog och väsentlighetsanalys

Uppdaterad väsentlighetsanalys

En större genomlysning av vårt hållbarhetsarbete genomfördes 2019 och utmynnade i en väsentlighetsanalys. Processen inleddes med en extern och intern kartläggning som resulterade i en bruttolista med hållbarhetsfrågor som är väsentliga för vår verksamhet.

Listan validerades genom intressentdialoger med intressegrupperna medarbetare, avtalskunder, verksamhetskunder, ägare och leverantörer. Hållbarhetsfrågorna prioriterades sedan av chefsgruppen utifrån ekonomisk, miljömässig och social påverkan på verksamheten. Den beslutade väsentlighetsanalysen presenterades i en matris med sjutton väsentliga hållbarhetsområden som har gällt sedan 2019.

En översyn av väsentlighetsanalysen genomfördes 2021 med hänsyn till omvärldstrender och nya regelverkskrav, samt genom intervjuer med utvalda intressenter.

Intervjuer 2021. Utöver den löpande dialogen med våra intressenter genomfördes ett antal intervjuer under 2021 med nyckelintressenter från olika intressentgrupper. Syftena var att identifiera Lejonfastigheters viktigaste hållbarhetsfrågor, förväntningar och krav på företagets hållbarhetsarbete idag och hur dessa kommer att förändras över tid. Vidare ställdes frågor om pandemin påverkat synen på vilka hållbarhetsområden som är viktigast för Lejonfastigheter att ta hänsyn till. De utvalda intervjupersonerna kom från Social- och omsorgsförvaltningen, Idrottsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen, kommunens Hållbarhetsenhet samt styrelserepresentanter från Lejonfastigheters styrelse. Dessa var en del av intervjuprocessen för att kartlägga informationsbehov och förväntningar på Lejonfastigheters arbete.

Intressentdialog

Våra prioriterade intressenter har i dialog med oss lyft fram följande områden som särskilt viktiga.

Intressentgrupp

Viktigaste hållbarhetsområdet

Exempel på dialog

• Effektiv resursanvändning (energi, vatten, material, avfall)
• Investeringar i förnyelsebar energi
• Hållbara inköp och ansvar i leverantörsledet
• Hållbart byggande

• Daglig samverkan
• Årliga utvecklingssamtal
• Dialogsamtal
• Tertialsvisa arbetsplatsträffar
• Årlig medarbetarundersökning
• Daglig information via intranät

• Hållbart byggande
• Lokaler av god kvalitet och konkurrenskraftiga hyror
• Kundfokus
• Samverkan och kommunikation med intressenter
• Klimatanpassning

• Daglig förvaltning
• Förvaltningsmöte
• Årlig intressentdialog
• Externa webben
• Årlig kundenkät
• Års- och hållbarhetsredovisning

• Effektiv resursanvändning (energi, vatten, material, avfall)
• Investeringar i återvunnen och förnyelsebar energi
• Ledande och samverkande aktör för minskad klimatpåverkan
• Säkerhet och hälsa för kunder

• Daglig förvaltning
• Externa webben
• Års- och hållbarhetsredovisning

• Effektiv resursanvändning (energi, vatten, material, avfall)
• Stabil och attraktiv arbetsgivare där medarbetare växer och utvecklas
• Samverkan och kommunikation med intressenter
• Klimatanpassning
• Ledande och samverkande aktör för minskad klimatpåverkan

• Årsstämman
• Ägardialog
• Ägardirektiv
• Års- och hållbarhetsredovisning

• Hållbart byggande
• Hållbara inköp och ansvar i leverantörsledet
• Hållbar och långsiktig lönsamhet
• Ledande och samverkande aktör för minskad klimatpåverkan

• Daglig samverkan i olika projekt samt i förvaltningen
• Upphandlingar
• Projekt- och förvaltarmöten
• Självutvärderingsenkät

Våra väsentliga hållbarhetsområden

Resultatet av vår väsentlighetsanalys bekräftar att vi fokuserar på rätt hållbarhetsfrågor. De hållbarhetsfrågor som uppfattades som viktiga år 2019 är av ännu större vikt nu, vilket presenteras i väsentlighetsmatrisen. Hållbarhetsområden som Lejonfastigheters chefsgrupp har valt att prioritera ytterligare i jämförelse med föregående analys är klimatanpassning, ledande och samverkande aktör för minskad klimatpåverkan, hälsa och säkerhet för våra kunder samt biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Vi har tydliggjort våra hållbarhetsområden och samtidigt tagit bort fyra områden som vi bedömer är verktyg och förutsättningar för att vi ska kunna arbeta för en långsiktigt hållbar

 

utveckling inom företaget. Dessa områden är kommunikation med våra intressenter, transparens, ny teknik och innovation samt långsiktig lönsamhet. Vi har även delat upp hållbarhetsområdet ”Effektiv resursanvändning” till fyra separata delområden; Energi, Vatten, Material (cirkularitet) samt Avfall. De föreslagna uppdateringarna av väsentlighetsanalysen diskuterades och beslutades i chefsgrupp i november 2021.

Utifrån väsentlighetsanalysen har chefsgruppen på Lejonfastigheter valt att prioritera 10 hållbarhetsområden som särskilt väsentliga för Lejonfastigheter, läs mer här för information om hur Lejonfastigheter arbetar med styrning och resultatuppföljning för dessa områden.

Lejonfastigheters väsentlighetsmatris

Nedan presenteras en sammanställning av de slutsatser kring väsentlighetsmatrisen som Lejonfastigheter beslutade utifrån diskussioner i chefsgruppen.

* Det gråblåmarkerade området avser de hållbarhetsfrågor som prioriterats som fokusområden

Väsentligt hållbarhetsområde

 

Minskad klimatpåverkan

Lejonfastigheter arbetar målinriktat med att minimera våra klimatpåverkande utsläpp, som en del av Linköpings kommuns ambition att bli koldioxidneutral år 2025. Vi arbetar i enlighet med kommunkoncernens handlingsplan för ett koldioxidneutralt Linköping som avser 2021–2023 med utblick mot 2025.

Vi mäter klimatpåverkan från våra fastigheters energianvändning i förvaltningsskedet, samt de utsläpp vi bidrar till när vår personal reser i tjänsten. Utsläppen följs upp och redovisas för Lejonfastigheters företagsledning varje tertial samt på årsbasis.

Klimatberäkningarna utgår delvis från GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol, en global standard för mätning, hantering och rapportering av växthusgasutsläpp), som är den mest använda redovisningsstandarden för företag och organisationers utsläpp. För energianvändningen i våra fastigheter används icke normalårskorrigerad data. I personalens resor inkluderas resor som görs med bilar som leasas av Lejonfastigheter, resor som bokas av resebyrå, resor som görs via bilpool samt resor med privatbilar i tjänsten. Redovisade värden räknas om till utsläpp av växthusgaser CO2e med hjälp av utsläppsfaktorer för respektive utsläppskälla.

Resultat klimatpåverkan 2021

Vår totala mängd utsläpp under 2021 har ökat med 8,2 procent (1 550 ton CO2e) jämfört med året innan. Målet var satt till en minskning av våra utsläpp med 3,5 procent. Orsaken till ökningen var väntad då förra året var ett år präglat av pandemin. Ökningen förklaras med att klimatpåverkan från 2020 var ovanligt låg på grund av lägre beläggning i många av våra fastigheter samt en ovanligt hög årsmedeltemperatur. Under 2021 har både beläggning och årsmedeltemperatur varit på mer normala nivåer. Om vi däremot jämför vårt resultat 2021 med året 2019 ser vi att vi har minskat våra klimatutsläpp med 1 procent, som till största delen beror av ett effektivt och målmedvetet energiarbete.

Nytt klimatmål och vägen dit

Under 2021 satte vi ett nytt klimatmål för Lejonfastigheter. Målet är att minska klimatpåverkan i hela vår värdekedja (scope 1, 2, 3) med 40 procent till 2030 jämfört med 2019. Det nya klimatmålet är en del av vår affärsplan för åren 2022–2025. Till skillnad från vårt tidigare klimatmål beaktas nu utsläpp som kan knytas till inköpta produkter och material i våra bygg- och renoveringsprojekt – exempelvis i samband med materialproduktion, materialtransporter och avfallsproduktion. Som underlag för vårt nya klimatmål använde vi klimatbokslutet för 2019.

 

Klimatbokslutet togs fram under hösten 2020 i enlighet med Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet) och omfattade utsläpp i scope 1, 2 och 3.

Under året har Linköpings kommun arbetat med att formulera ett klimat- och energiprogram som planeras bli officiellt i början av 2022. Vi använde även detta program samt Sveriges klimatmål om nettonollutsläpp av växthusgaser år 2045 för att formulera vårt nya klimatmål.

Ny klimatstrategi

I samband med klimatmålsarbetet utformade vi en klimatstrategi. Den syftar till att vägleda och stötta bolaget i arbetet med att nå vårt nya klimatmål. Klimatstrategin omfattar sju fokusområden: Verksamhetsstyrning, Nytänkande & omvärldsbevakning, Effektiv energianvändning, Minskad klimatpåverkan från material, Minskad avfallsproduktion, Fossilfria transporter och Samverkan med intressenter. Dessa fokusområden innehåller en mängd delstrategier som alla direkt eller indirekt verkar för minskad klimatpåverkan från Lejonfastigheters verksamhet. Delstrategierna baseras på resultatet från klimatbokslutet år 2019, genomförda arbetsmöten med Lejonfastigheters specialister inom hållbarhetsområdet, framgångsfaktorer inhämtade från vetenskapliga artiklar samt färdplaner formulerade av bygg- och fastighetsbranschens samverkansinitiativ.

Minskad klimatpåverkan – ett verksamhetsutvecklingsprojekt

För att säkerställa att klimatstrategin implementeras och efterlevs i Lejonfastigheters verksamhet har vi under året påbörjat ett verksamhetsutvecklingsprojekt som heter Minskad klimatpåverkan. Projektet ska driva arbetet med att implementera klimatstrategin och syftar till att skapa samsyn i verksamheten kring hur klimatmålet ska uppnås.

Framtagning av handlingsplaner. Våra medarbetare har erfarenhet och kompetens inom många olika områden. När vi arbetar tillsammans och ser på vårt klimatmål utifrån olika perspektiv, kommer vi att hitta de mest effektiva och fördelaktiga lösningarna för att ta oss dit. Därför påbörjade vi under hösten en serie arbetsmöten som samlar samtliga funktioner i organisationen vid två tillfällen.

Med arbetsmötena vill vi dels öka medvetenheten och kunskapen om var våra utsläpp av växthusgaser genereras, dels arbeta fram aktivitetsförslag som styr mot vår klimatstrategi och vårt nya klimatmål. Aktivitetsförslagen ska sedan ligga till grund för arbetet med att formulera och ta fram handlingsplaner som påbörjas under våren 2022. Handlingsplanerna syftar till att skapa ett förändrat arbetssätt genom successiv integration och utveckling av klimatarbetet i hela organisationen.

Samverkan med intressenter. Minskad klimatpåverkan i hela vår värdekedja kräver samsyn bland våra huvudintressenter. Under hösten 2022 planerar vi att inleda dialog och samverkan med våra avtalskunder och leverantörer inom ramen för klimatstrategins fokusområde Samverkan med intressenter.

Vårdbostad Ekhult

Innovationsbudget för minskad klimatpåverkan

Ett av Lejonfastigheters värdeord är nytänkande. För att främja förändring och innovation för minskade klimatutsläpp har vi avsatt en särskild budget för åren 2022–2025.

Budgeten ska möjliggöra för oss att hitta nya intressanta arbetssätt, processer, material och energieffektiva lösningar som skulle kunna implementeras i våra byggprojekt. Ett forum kommer nu att upprättas inom Lejonfastigheter där uppgiften blir att besluta om vilka innovationer och lösningar som ska utredas och realiseras.

Minskad klimatpåverkan från material

Enligt det klimatbokslut som Lejonfastigheter tog fram för 2019 är fjärrvärmeanvändningen i våra lokaler den största källan till klimatpåverkan. Därefter kommer utsläpp som genereras till följd av inköpta material och produkter i våra byggprojekt. Att se till klimatpåverkan från byggnader ur ett livscykelperspektiv, och även inkludera klimatpåverkan från material och produkter, har blivit alltmer angeläget för bygg- och fastighetsbranschen de senaste åren. Lagstiftningen har hittills haft stort fokus på redovisning av byggnaders klimatpåverkan vid drift men beaktar sedan den första januari 2022 även den klimatpåverkan som sker från byggprocessen (råvaruförsörjning, tillverkning av material samt transport och installationsprocesser).

Enligt Boverket (2021) står byggprocessen för drygt hälften av en byggnads klimatpåverkan under livscykeln. Gränsvärden kring maximal klimatpåverkan från byggprocessen föreslås införas 2027 där klimatpåverkan från samtliga livscykelsteg även ska redovisas. Att öka fokus på och vidta åtgärder för att utsläpp från material och produkter ska minska är en nödvändighet för att gå i linje med nuvarande och kommande lagkrav och en förutsättning för att nå vårt mål om 40 procent minskad klimatpåverkan i hela värdekedjan (scope 1, 2 och 3).

Källa: Boverket. 2021. Syftet med att klimatdeklarera byggnader. https://www.boverket.se/sv/klimatdeklaration/om-klimatdeklaration/syfte/
Hämtad: 2022-02-08.

Framgångsfaktorer

För minskad klimatpåverkan från byggnation.

Livscykelperspektiv på klimatpåverkan. Att material och produkter som sätts in i byggnader har låg klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv är en väsentlig framgångsfaktor för att minska CO2-utsläppen. Ett viktigt steg för att få kännedom om klimatpåverkan under livscykeln är att efterfråga tredjepartsvaliderade miljövarudeklarationer (EPD:er) för material och produkter. EPD:er möjliggör direkta materialjämförelser och påskyndar marknadens omställning mot att erbjuda mer klimatsmarta material.

Klimatsmarta materialflöden. Idag byts mycket material ut innan den förväntade livslängden uppnåtts. Det beror ofta på att produkter och material är svåra att separera vid rivning vilket gör att det går snabbare och är billigare att byta ut större delar än nödvändigt. Att designa byggnader så att produkter och material kan demonteras, separeras och sparas för återanvändning bidrar till att sakta ner resursflödena. Att använda material som håller länge och har låg klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv bidrar också till att göra resursflödena långsammare.

Proaktiv planering och inköp. Att smalna av resursflöden och minska mängden material som köps in genom god planering, måttanpassning och resurseffektiv design är också en framgångsfaktor för att minska klimatpåverkan. Detta bidrar även till minskade avfallsmängder och spill. Att återbruka material och produkter som redan finns, internt och på marknaden, bidrar till att resursflöden sluts. Därför är det viktigt att att köpa in material som möjliggör framtida återbruk och som kan materialåtervinnas när full livslängd uppnåtts.

Återbruk av material för minskad klimatpåverkan

Ett sätt att minska klimatpåverkan från material i linje med ovanstående resonemang är att i större utsträckning använda förnybara råvaror och återvunnet eller återbrukat byggmaterial. Våra fastigheter är våra materialbanker där det finns värdefullt material som bör bevaras eller återbrukas, både för byggnadens värde och samhällets bästa.

Material för återbruk. I affärsplanen för år 2021–2024 är målet att Lejonfastigheter ska minska klimatutsläppen med 30 ton CO2e per år genom att använda återbrukat material i vår fastighetsverksamhet.

För att underlätta återbruksarbetet har instruktioner tagits fram där vi beskriver vilka material vi primärt vill återbruka. Materialurvalet bygger på potentiell klimatbesparing, enkelhet avseende återbruk, hur frekvent materialet har återbrukats historiskt, samt hur vi inom företaget ska hantera systematiken inom återbruket.

Återbrukshubb och digital marknadsplats

Våren 2021 öppnade Lejonfastigheter en egen återbrukshubb. Där sparas välbehållet byggmaterial för inomhusbruk som hämtats från våra befintliga fastigheter. Materialet som förvaras i hubben har fortfarande lång livslängd kvar och fungerar bra som alternativ till att köpa nytt. Allt material på hubben finns på vår digitala marknadsplats för att lättare överblicka vad som finns. Information om materialet samt foto är tillgängligt för våra medarbetare samt våra driftleverantörer. Marknadsplatsen är en framgångsfaktor som har ökat möjligheten att återbruka byggnadsmaterial i flertalet interna projekt. När varje produkt/material lämnat hubben för att användas någon annanstans, har nyttan av återanvändningen beräknats ur ett klimatpåverkansperspektiv och dokumenterats internt. Genom att återanvända produkter och material undviker vi nyinköp och de utsläpp av växthusgaser som sker till följd av det. Därför beräknar vi klimatpåverkan från produktion av nya produkter och material vi kunnat undvika genom återanvändning.

Resultat av återbruket

Vi har under året undvikit utsläpp motsvarande 63 ton CO2e genom återbruk av produkter/material i driften samt vid underhåll och andra byggprojekt. Av denna volym har 59 ton CO2e sparats genom återbruk av en paviljongbyggnad, medan resterande 4 ton CO2e summerar klimatnyttan av ett 30-tal enheter som återbrukats, till exempel lekplatsutrustning, vitvaror, skärmtak och klädförvaringar.

En väl utförd inventering är central för att nå mer cirkulära materialflöden i bygg- och rivningsprojekt. Under året har vi genomfört våra första återbruksinventeringar. Sådana inventeringar har gjorts inför en rivning och en ombyggnation. Under året har även mindre återbruksinventeringar gjorts inför ombyggnation av bland annat kök. Där har återbruksinventeringen gjorts i samråd med aktuell projektledare/förvaltare för att bedöma vad som ska skickas till vår återbrukshubb.

Återbruk av tegel. Under året har vi provtagit tegel på Kungsbergsskolan för att undersöka kvalitén på tegelstenarna och utreda om de är av sådan beskaffenhet att det är värt att återbruka dem. Arbetet fortsätter för att utreda möjligheterna att återbruka tegelfasaden på Kungsbergsskolan.

Regional samverkan. Vårt arbete i Återbruksnätverket Öst fortsätter. Det är en regional samverkan för kunskapsutbyte och utveckling av cirkulärt byggande. Återbruksnätverket Öst är med som projektpartner till vidareutveckling av Centrum för Cirkulärt byggande. Genom detta projekt får vi tillgång till kunskap, stöd och samarbetspartners.

Producerad solel, MWh/år

Arbete för ökad produktion av förnybar energi

Under 2018 antog kommunfullmäktige Solelsprogram – Program för ökad produktion av solel. Syftet med programmet är att bidra till en ökad produktion av solel i Linköpings kommun, såväl inom den kommunala organisationen som bland privatpersoner och inom näringslivet.

Lejonfastigheter har antagit kommunens ambition och ett mål är att år 2025 ska fem procent av vårt elbehov tillgodoses av förnybara källor. Det innebär att vi då behöver producera cirka 2 GWh förnybar energi om året. För närvarande står våra solcellsanläggningar för 1,08 procent av vår totala elanvändning. Under 2021 producerade våra solcellsanläggningar 415 MWh/år vilket är en ökning med cirka 25 procent från föregående år. Under året driftsattes två solcellsanläggningar och vi har nu 13 solcellsanläggningar som tillsammans har en kapacitet att producera cirka 530 MWh/år.

Vi har lagt en solcellsplan fram till 2024 för fortsatt utbyggnad av egna anläggningar. I samband med nyproduktion utförs alltid en utredning av möjlig solcellsanläggning och grundtanken är att solceller är en naturlig del av energisystemet. När det gäller solcellsinstallationer på befintliga fastigheter pågår det ett löpande arbete med utredning av lämpliga objekt. Det vi ser är att det trots allt är relativt få byggnader som uppfyller alla parametrar för vad vi anser ska vara ett bra solcellsprojekt. Utmaningarna finns framför allt inom takens konstruktion, underhållsplaner och fastighetens i många fall låga elbehov under sommarhalvåret. Detta sammanslaget gör att det är svårt att få ekonomi i investeringarna.

Elis energihjältar gör skillnad redan i förskolan

Kunskap är nyckeln till framgångsrikt energisparande och även små insatser kan göra stor skillnad. Elis Energihjältar är ett samverkansprojekt som på ett lustfyllt och kul sätt lär de yngsta hur man sparar energi, och därmed minskar klimatpåverkan. Projektets syfte är att öka intresset för energi- och hållbarhetsfrågor och att främja kunskapsutveckling i våra förskolor. Elis Energihjältar riktar sig till barn i femårsåldern och vuxna i deras närhet. Med rätt kunskap kan alla som vistas i våra hus, små som stora, bidra till verksamma energibesparingar och god inomhusmiljö.

Under våren 2021 engagerades och utbildades över 80 stycken energihjältar. Projektet resulterade i att de deltagande förskolorna sparade 23 procent vatten och 3 procent el jämfört med samma period föregående år. Under våren 2022 fortsätter projektet och ytterligare 140 barn utbildas på förskolor runt om i Linköping.

 

Bästa världen får unga att tänka hållbart

Bästa världen är ett utbildningsprojekt som vill bidra till att barn och ungdomar börjar tänka mer hållbart i sin egen vardag, både med lokalt och globalt perspektiv. Projektet genomförs i samarbete mellan Linköpings kommun, Tekniska verken, Bixia, Lejonfastigheter och Kolmårdens djurpark och erbjuds till alla elever i årskurs 2, 5 och 8 i Linköpings kommun. Var och en av dessa årskurser får ett tema. I andra klass är temat vatten, i femte klass jobbar man med avfall och i åttonde klass arbetar man med energi.

Lejonfastigheter bidrar med kunskap om de energisystem som finns omkring oss dagligen och vad vi tillsammans kan göra för att spara energi – elever, lärare och vi som fastighetsbolag. Som en del av undervisningen i klass 8 har Lejonfastigheter tagit fram en film om ventilations- och energieffektiviseringsprojektet på Katedralskolan.

Eleverna får även tillgång till en webbsida med statistik över förbrukning av el, värme och vatten på just deras skola. Genom att titta på filmen och analysera energistatistiken kan eleverna diskutera och reflektera kring skolans energianvändning.

Hållbara investeringar genom vårt gröna ramverk

I samarbete med de övriga kommunala bolagen i Linköping har vi tagit fram ett grönt ramverk för att kunna emittera gröna obligationer. Syftet är att främja låga koldioxidutsläpp och hållbar utveckling genom att investera i ny- och ombyggnadsprojekt som leder till minskad energianvändning och lägre klimatpåverkan samt lägre finansieringskostnader. Ramverket följer Green Bond Principles och genom en tredjepartsrevidering erhölls resultatet Medium Green. Inom ramverket ställs kriterier för när en tillgång ska kunna kvalificeras som grön.

Lejonfastigheter har emitterat tre gröna obligationer och har nu en total grön investeringsvolym på 600 miljoner kronor för nybyggnation, som har eller kommer att certifieras enligt Miljöbyggnad silver.

Lejonfastigheter har emitterat tre gröna obligationer.

Policy för ökat träbyggande i Linköpings kommun

Under året har Lejonfastigheter deltagit i arbetet med att ta fram en träbyggnadpolicy för Linköpings kommun. Policyn antogs av kommunfullmäktige i juni 2021. Syftet med policyn är att öka andelen träbyggnation av den totala byggproduktionen, med avsikten att bidra till minskad klimat- och miljöpåverkan av byggandet.

För Linköpings kommun är träbyggnad en byggnad där stommen till huvuddelen består av träbaserade material. Lejonfastigheters första projekt i trä blir en förskola i Vallastaden, som planeras stå klar år 2024.

Besök vår hemsida för liveuppdatering – så här mycket solel producerar vi nu!

Vi publicerar information om våra solcellsanläggningar och hur mycket de producerar live på vår hemsida.

Effektiv resursanvändning – Energi

Energi

Uppföljning av energianvändningen görs på alla våra fastigheter och analyseras och rapporteras månadsvis per fastighet och på bolagsnivå. Under 2021 uppdaterade vi bolagets energimål samt arbetade fram en ny version av energistrategi som löper fram till 2030. Lejonfastigheters nya energimål innebär en minskad energianvändning med 38 procent per kvadratmeter och år till år 2030 jämfört med basåret 2015.

Vi är övertygade om att nyckeln för att nå den högt uppsatta målsättningen är att internt förstärka intresset och engagemanget i frågan, vilket även faller ut i ett bredare ansvar inom organisationen. Genom att utveckla det systematiska arbetet inom energirelaterade frågor ska det på ett tydligare sätt integreras inom kärnverksamhetens ramar med förväntad ökad effektivitet.

Energiaktiviteter genomförda 2021

Under 2021 har vi fortsatt utfört energieffektiviserande åtgärder genom främst uppgradering av tekniska system som ventilation och belysning, samt löpande driftoptimering av både befintliga och nyproducerade fastigheter. En del av arbetet har även varit fokuserat mot innovationer och utveckling. Utökad digital fastighetsautomation samt pilotprojekt inom AI-styrning av värmesystem är exempel på utveckling som förväntas bidra till ett positivt utfall på längre sikt.

Samverkan med kunden är viktig

En viktig del i energiarbetet är samverkan med våra avtals- och verksamhetskunder. Under 2021 påbörjade vi ett samverkansprojekt med en av våra större kunder. Tillsammans arbetar vi fram en handlingsplan avseende minimering av koldioxid där just energianvändningen är en av de prioriterade delarna. Målsättningen är att projektet ska vara vägledande för framtida samverkan mellan kunder och oss som fastighetsägare.

Resultat år 2021

Trenden från 2019 är fortsatt positiv om vi bortser från året 2020 som var ett speciellt år med tanke på pandemin, då beläggningen i våra fastigheter var lägre än normalt vilket påverkade energianvändningen. Jämför vi årets resultat med basåret 2015 har vi minskat vår energianvändning med 20,1% men jämför vi årets resultat med föregående år ökar vi vår energianvändning med 0,6%.

Med anledning av rådande omständigheter är det svårt att bedöma värdet av de utförda energiåtgärderna i förhållande till den påverkan som återgången medfört. Vi kan konstatera att vi 2021 fortsatt redovisar en minskad energianvändning på cirka 20 procent jämfört med energianvändningen år 2015.

Total energianvändning per kvadratmeter

Klimatanpassning & sårbarhetsanalys

Tillsammans med kommunkoncernen har vi tagit fram Klimatanpassningsplan för Linköping 2020–2022. I planen finns åtgärder för att anpassa våra fastigheter till förändrade klimatförhållanden med exempelvis ökade temperaturer och förändrad nederbörd. Sedan januari 2020 deltar vi, tillsammans med flera andra fastighetsägare, i ett forskningsprojekt om klimatsårbarhet och anpassning. Projektet leds av Linköpings universitet, Tema Miljöförändring, och benämns ”Stöd för aktörssamverkan och mångfunktionell anpassning av bostadsområden”. Projektet pågår under åren 2020–2024 och finansieras av Länsförsäkringar. Syftet är att stärka fastighetsägares förmåga att klimatanpassa byggnader och bostadsområden.

Översvämningsrisker. Under 2021 slutfördes klimatsårbarhetsanalysen av våra fastigheter där risker för översvämningar från kraftig nederbörd, samt värmerelaterade risker utomhus och inomhus analyserades. Av hela byggbeståndet genomfördes inventeringar på plats i drygt 100 byggnader som teoretiskt bedömts vara sårbara för översvämningar och/eller höga temperaturer. Av dessa identifierades 8 förskolor, 11 skolor, 7 vård- och omsorgsbyggnader samt 2 samhällskritiska byggnader som extra sårbara för översvämningar. Dessa byggnader ligger i översvämningsområden, har entréer eller andra öppningar som är översvämningskänsliga, och har lågt placerade tekniska installationer som riskerar att skadas vid kraftiga regn. I drygt en tredjedel av alla inventerade byggnader bedöms verksamhet påverkas vid skyfall. Analysen identifierade även flera områden med hög översvämningsrisk, men där åtgärder för att leda bort regnvatten på ytan har potential att skydda många av våra byggnader. Exempelvis i Ryd, Lambohov och Skäggetorp.

 

Värmerelaterade risker. Analysen av värmerelaterade risker pågår fortfarande. Preliminära resultat indikerar att cirka 15 förskolor, 10 skolor och 15 vård- och omsorgsbyggnader riskerar kraftigt förhöjda utom- och inomhustemperaturer vid värmebölja eller längre perioder med höga medeltemperaturer. Därtill finns byggnader som riskerar höga temperaturer inom- eller utomhus, eller i delar av byggnaden. Byggnader som bedömts vara sårbara för värme är i regel omgivna av hårdgjorda ytor samtidigt som de saknar svalkande uteplatser och effektiv solavskärmning. Även ventilationssystemen är dåligt anpassade för att hantera höga utomhustemperaturer. Nya byggnader är i regel bättre anpassade än äldre byggnader, men en stor andel utemiljöer för både äldre och nyare byggnader saknar träd som kan skugga ytor på gårdar och fasader.

Åtta delrapporter. Klimatsårbarhetsanalysen har resulterat i åtta delrapporter som beskriver klimatrisker för översvämning och höga temperaturer i alla inventerade byggnader. Under hösten 2021 genomfördes utifrån dessa delrapporter en första workshop kring översvämningsrisker med fastighetschefsgruppen på Lejonfastigheter. Syftet var att diskutera klimatanpassningsåtgärder för byggnader och områden. En ytterligare workshop hålls i januari 2022. Under våren 2022 sammanställs allt material kring klimatsårbarhet och anpassning i en sammanhållen rapport som ska vägleda Lejonfastigheters fortsatta klimatanpassningsarbete.

Ett ansvarsfullt leverantörsled

Lejonfastigheter ställer krav på och arbetar tillsammans med våra leverantörer för goda arbetsvillkor, bra arbetsmiljö, miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, antikorruption och hög affärsetik. På så vis kan vi bidra till både deras och deras underleverantörers utveckling för att säkra ett ansvarsfullt och hållbart leverantörsled.

Vi har en utvecklad inköpsprocess som beskriver hur vi genomför våra upphandlingar. Genom vårt digitala inköpssystem har vi en effektiv hantering av beställningar och avrop mot upphandlade avtal.

Vi har ett visselblåsarsystem som inte tagit emot några anmälningar. Visselblåsarsystemet finns med hänvisning i vår ansvarskod och är kopplad till kommunkoncernens visselblåsarsystem. Inga ärenden har inkommit.

Ansvarskod för medarbetare

Lejonfastigheter har en ansvarskod för våra medarbetare och under året har vi arbetat med olika dilemman som varje funktion har diskuterat i syfte att öka kunskapen om affärsetiska frågor. Chefsgruppen har arbetat med kompetensutveckling inom området med stöd av IMM (Institutet Mot Mutor).

Ansvarskod för leverantörer

Den ansvarskod för leverantörer Lejonfastigheter antog 2017 ligger till grund för vårt fortsatta arbete för ett hållbart leverantörsled. Koden omfattar områden som miljö, arbetsmiljö och antikorruption och bygger på FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter, FN:s Global Compact samt ILO:s kärnkonventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet. Ansvarskoden är ett juridiskt dokument som leverantörer, med avtal värda över 100 000 kronor per avrop, måste förbinda sig till att efterleva.

Under år 2021 har 23 stycken upphandlingar genomförts och ansvarskoden har varit en del av dessa upphandlingar. I ansvarskoden finns det en kravställning som tydligt påtalar hur leverantören systematisk ska jobba med alla frågorna som finns i koden så att samtliga krav efterlevs. Kraven är även kopplade till leverantörens organisation och ansvarsfördelning samt leverantörens resurser för att säkerställa efterlevnad i eventuella underleverantörsled. Detta följs sedan systematiskt upp via avtalsmöten och revisioner. Våra tredjepartsrevisioner utifrån ansvarskod och KMA är stickprovsbaserade tillfällen baserade på en riskbedömning utifrån avtal, ordervärde, utmaningar eller risker. Många av våra upphandlingar tilldelas även av Lejonfastigheter AB tidigare kända samarbetspartners och det gör att riskerna redan är hanterade eller att vi i ett tidigt skede ser att leverantören har en bra styrning och kontroll på frågorna utifrån ansvarskoden.

På-plats-revisioner gör vi enligt en årlig plan utifrån ett antal kriterier såsom volym/spend, risk, omvärldsbevakning och hur strategiskt viktig en leverantör är.

Lejonfastigheter har utformat en enkät som har skickats ut strategiskt till våra leverantörer som kommer att ligga till grund för vår kommande revisionsplan. Enkäten har skickats ut till 89 leverantörer varav 57 svarade inom utsatt tid. De 89 leverantörer som tillsändes självskattningsenkäten är baserat på våra aktiva avtal över 100 000 kronor, inom områdena; ramavtal, entreprenader och direktupphandlingar.

Lejonfastigheter har gjort en återrevision på en leverantör som vi valde att följa upp, efter revisionen som gjordes 2019, för att säkerställa leverantörens utveckling. Leverantören har fortsatt att uppvisa brister. Lejonfastigheter har meddelat leverantören att säkerställa sin hantering för att beaktas i ett anbudsskede då de inte efterlever våra krav.

Under 2021 har inga anmälningar med misstankar om avvikelser vad gäller mänskliga rättigheter eller arbetsvillkor inkommit.

Hållbart byggande och giftfria miljöer

För Lejonfastigheter handlar hållbart byggande om att skapa en god inomhusmiljö, energieffektiva byggnader och giftfria miljöer.

Nya byggnader miljöcertifieras

Enligt beslut från 2020 ska all vår nybyggnation projekteras för certifiering enligt Miljöbyggnad Silver. Under 2021 pågick arbete med 15 projekt utifrån dessa krav. I januari 2021 blev Tinnerbäcksbadet först ut att certifieras enligt Miljöbyggnad Silver, och i maj belönades Färgeriet i Ebbepark med motsvarande certifikat.

Skola och kontor, Färgeriet i Ebbepark

Uppföljning av KMA-arbetet ger resultat

Lejonfastigheters ansvarskod och hållbarhetspolicy är styrande dokument för att bygga hållbart. För varje investeringsprojekt upprättar vi specifika hållbarhetsprogram för det enskilda projektet. I våra ramavtal med entreprenörer ställer vi krav gällande kvalitet, miljö och arbetsmiljö (KMA-krav). Vår hållbarhetssamordnare genomför regelbundna uppföljningar av dessa krav, dels på projekteringsmöten och byggmöten, dels vid schemalagda KMA-avstämningar, samt vid deltagande i ronderingar och oanmälda stickprovskontroller. Fokus under 2021 har legat på det systematiska arbetet som Lejonfastigheters leverantörer förväntas upprätthålla inom KMA/Hållbarhet och utifrån nya tydligare krav i Ansvarskoden (se avsnittet ”Ett ansvarsfullt leverantörsled”).

Under 2021 genomfördes fem externa KMA-revisioner, samtliga i investeringsprojekt. Alla fem utfördes fysiskt på plats vilket vi ser som en viktig förutsättning för revisionens kvalitet. Utöver detta har flera stickprovskontroller och skyddsronder/KMA-ronder genomförts i syfte att säkerställa efterlevnad av krav och hitta förbättringspunkter.

Som en följd av våra revisioner ser vi tydligt att flera leverantörer till Lejonfastigheter AB har tagit stora kliv framåt genom att utveckla sitt KMA-arbete. Leverantörerna ifråga har tagit fram strukturerade dokument som tydligt redogör för kraven såväl hos oss som hos lagstiftaren, och dessa följs upp i projekten. En återkommande kommentar från våra leverantörer är att de kommer använda dessa nya kunskaper i alla sina projekt.

 

Nedan följer en översiktlig bild av revisionerna med en beskrivning av väsentliga avvikelser, och återkommande avvikelser som vi kan se vid våra revisioner. Återkommande punkter är kvalitetsbrister kopplade till rutiner och arbetssätt. Påtalade avvikelser håller på att hanteras i samtliga projekt, då några revisioners uppföljning spänner över årsskiftet. Samtliga KMA-revisioner har genomförts av en tredjepartsrevisor tillsammans med Lejonfastigheters hållbarhetssamordnare.

Förbättringspunkter från revisioner 2020

Hur har vi hanterat bristerna från 2020

Genomgående i flera revisioner är att arbetet ur ett systematiskt perspektiv gällande KMA-frågor inte fungerar tillfredsställande. Inte sällan finns upprättade checklistor och signaturavsnitt men då de inte används blir kontrollen svår eller omöjlig.

Entreprenörerna som fått avvikelser har fått upprätta ett åtgärdsprogram som varit avgränsat i tid och följts upp.

Lejonfastigheters totalentreprenörer klarar i flera projekt inte av att redovisa att de har delgett samtliga underentreprenörer och yrkesarbetare den information som krävs för att efterleva våra KMA-krav.

Kvarstår delvis då vi i flera projekt upplever att totalentreprenören har brister i sin kontroll av underentreprenörer. Följs upp regelbundet.

Lejonfastigheters entreprenör har i flertalet reviderade projekt inte säkerställt att riskbedömningar från sina leverantörsled inkommit och att en enhetlig styrning har kunnat säkerställas.

I de aktuella projekten har detta hanterats bra, men vi ser fortfarande generella utmaningar med detta i branschen.

Förbättringspunkter från revisioner 2021

Hanteringen av farligt avfall utifrån den nya avfallsförordningen har i flertalet projekt varit en utmaning för våra entreprenörer.

Avvikelser enligt rutin för att säkerställa en giftfri miljö är något som fortsätter att återkomma som förbättringspunkter och avvikelser.

Styrningen av underentreprenörer för att efterleva kraven utifrån KMA-kraven i entreprenaderna har fortsatt brister och avvikelser.

Giftfria miljöer för våra hyresgäster

 

Lejonfastigheters mål är att erbjuda en giftfri miljö för våra hyresgäster. De material och ämnen vi använder ska vara fria från miljö- och hälsoskadliga ämnen, vilket är särskilt viktigt då en stor del av våra fastigheter inrymmer skolor och förskolor. I det arbetet samverkar Lejonfastigheter med Linköpings kommun.

En giftfri miljö handlar även om att minimera risker och utsläpp vid tillverkning och hantering av byggmaterial i leverantörsleden. För att våra entreprenörer ska kunna göra medvetna materialval tar vi stöd av en materialdatabas, såväl i underhålls- och nybyggnationsprojekt som vid drift, mark- och anläggningsarbete. I databasen dokumenterar entreprenören det valda materialet på den avsedda fastigheten. Resultatet blir sundare miljöer samtidigt som vi får en materialförteckning för innehållet i fastigheterna. Vår hållbarhetssamordnare stödjer våra entreprenörer avseende materialval och dokumentation.

Sunda Hus. Av det material som använts i våra avslutade projekt under 2021 har 73,6 procent varit A- och B-klassade produkter i materialdatabasen Sunda Hus, att jämföra med 77 procent 2020. Detta beror till stor del på att Sunda Hus bedömningskriterier kontinuerligt blir skarpare, varför många produkter har fått en sänkt bedömning. Vi håller ständigt frågan aktuell och fortsätter att arbeta målmedvetet med detta. Genom att hela tiden sträva efter en högre andel A- och B-klassade material i våra fastigheter hoppas vi kunna påverka marknaden att ta fram mer hållbara och giftfria material.

Utbildningsinsatser. För att öka andelen godkända produkter i våra fastigheter genomför vi utbildningsinsatser för våra entreprenörer, både vid nya ramavtal och löpande i investeringsprojekt. Under 2021 har våra proaktiva insatser fokuserats till våra interna processer. Syftet är att vi som beställarorganisation ska bli mer enhetliga i vårt arbete och att processerna ska vägleda varje del av vårt arbete i att välja giftfria material i alla våra inköp. Under 2022 kommer målet med en giftfri miljö att arbetas in som processtyrda mål. Under det kommande året fokuserar vi vårt arbete på att stänga projekten i tid. Detta för att säkerställa att statistiken blir korrekt och vi får en bättre styrning i våra projekt.

 

Samverkan för Linköpings invånare

Lejonfastigheter bidrar till att människor trivs i Linköping genom att erbjuda trygga och funktionella miljöer. I samverkan med olika intressenter medverkar vi till meningsfulla aktiviteter för framför allt barn och ungdomar.

Engagemang i Skäggetorp. Lejonfastigheter deltar i Fastighetsägareföreningen i Skäggetorp, som har till syfte att erbjuda aktiviteter som ska bidra till en trygg och trivsam stadsdel. Tillsammans med Stångåstaden, Victoria Park och Willhem har vi genom föreningen samarbetsavtal med bland annat Bollihop som ordnar olika aktiviteter såsom fotbollsskola. Föreningen har också avtal med exempelvis Röda Korset och Världens mammor. Vi delar ut stipendier till elever på Skäggetorpsskolans årskurs 9, som har gjort en särskild insats under året. Totalt delade föreningen ut 40 000 kronor fördelade på fem elever.

Ny förening i Berga. Under året har vi arbetat med att starta upp en ny fastighetsägarförening i Berga. Planen är att den ska komma igång under år 2022. Tillsammans med andra fastighetsägare i Berga vill vi erbjuda aktiviteter som skapa framtidstro, integration och hälsosamma livsmiljöer genom vårt samarbete för en mer attraktiv stadsdel.

Samverkan mot segregation. Lejonfastigheter är från och med 2021 en del av Samverkan Mot Segregation med fokus på Skäggetorp, Berga och Ryd. Arbetet bedrivs utifrån en åtgärdsplan för tvärsektoriell samverkan mellan kommunens förvaltningar. Syftet är att minska och motverka de negativa effekterna av segregation i de geografiska områdena Berga, Ryd och Skäggetorp.

 

Inkluderande samarbetspartner. Vi är samarbetspartner med ett tjugotal lokala föreningar i Linköpings kommun. Med vårt engagemang vill vi bidra till givande aktiviteter för barn och ungdomar och en positiv samhällsutveckling. Arbetet har varit extra värdefullt i år då pandemin har begränsat tillvaron för många. Vi arbetar aktivt för att våra samarbeten ska vara jämställda, jämlika och inkluderande.